Andlig krigföring i Psaltaren – del 32

 

Bibelvers:

Ps 7:2
HERRE, min Gud, till dig flyr jag. Rädda mig från alla mina förföljare, befria mig

Kommentar:
Bön till Gud behöver gå hand i hand med att vi utövar vår auktoritet.

David bad: ”Rädda mig från alla min förföljare, befria mig” Vi får aldrig, aldrig tappa bort sanningen att det är Gud som räddar och befriar oss. Utan honom förmår vi ingenting.

Guds plan är inte att vi ska utveckla vår egen kraft och förmåga, utan att vi ska bli mer och mer beroende av honom. Det är när vi ”dör” i vår egen förmåga, som vi kan fyllas av Guds förmåga. Och det är Guds förmåga som krävs för att vi ska kunna tjäna honom i den här tiden.

När vi sträcker oss till Gud i bön så är det ett erkännande av vårt behov av honom. Det hjälper oss att få rätt perspektiv på den andliga striden.

Men låt oss inte göra misstaget att strunta i att använda vår auktoritet! Gud låter sin kraft agera GENOM oss, när vi i tro använder den auktoritet som blivit oss given.

Det finns alltså ingen motsättning mellan att be till Gud och att utöva auktoritet. Båda är nödvändiga och ska gå hand i hand.

Fundera över:
När du ber Gud om hjälp, händer det då ibland att du tappar bort att du också ska använda din auktoritet mot fienden?

Föregående avsnitt     Nästa avsnitt