Andlig krigföring i Psaltaren – del 38

Bibelvers:

Ps 10:1
Varför, Herre, står du så långt borta och gömmer dig i nödens tider?

Kommentar:

En vanlig attack från den onda andevärlden är att inge oss en känsla av övergivenhet. Det kan handla om att känna sig övergiven av Gud eller att vara övergiven av människor.

Vi måste inse att den onda andevärlden jobbar på att få oss isolerade, och vägen dit är bl.a. att få oss att tänka tankar som ”Gud är inte med mig längre” eller ”ingen förstår mig”. Nästa steg blir att få oss att tänka: ”Eftersom Gud har övergivit mig så är det ingen idé att jag följer och lyder honom längre” eller ”eftersom ingen ändå förstår mig så får jag leva mitt kristna liv för mig själv”. Detta är LÖGNTANKAR!

Gud överger dig inte. Skulle den helige Ande överge dig så skulle du inte längre känna någon sorg över bristen på gemenskap med Gud.

Du är inte heller ensam. Gud har sammanfogat oss i en enda kropp, Kristi kropp. Han har också tänkt att vi ska tillhöra en lokal församling. En sådan församling består av människor med massor av fel och brister, men med det gemensamma att de har tagit emot Jesus i sina liv. Gud till och med använder dina bröders och systrars fel och brister till att slipa dig till den diamant som Gud har tänkt att du ska vara.

Hur ska vi då agera när vi känner oss övergivna? När vi står i en situation där våra känslor säger en sak och ordet säger en annan, ska vi aldrig tveka att följa ordet! Vi behöver hålla fast vid Guds ords sanning att vi inte är övergivna av Gud.

Matt 28:20
… Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut

Vi behöver också befalla undan de andar som får oss att känna oss övergivna.

Föregående avsnitt     Nästa avsnitt