Andlig krigföring i Psaltaren – del 91

Bibelvers:
Ps 35:11
Falska vittnen träder fram, de frågar mig om sådant jag inte vet.

Kommentar:

”Falska vittnen träder fram …”

Andevärlden kommer med falska anklagelser emot oss. De kan använda människor för att anklaga oss, och då är det viktigt att vi inte dömer de människorna utan ser vad som är bakom.

Andevärlden kommer också med anklagelser direkt i våra sinnen, i tankarna. Hur lätt är det inte att hamna i fördömelse utifrån anklagande tankar inom oss. De tankarna är sända från andevärlden!

Men kan vi inte känna fördömelse utifrån att den helige Ande visar oss synd i våra liv? Jovisst, men den helige Ande lämnar oss inte i ett tillstånd av fördömelse. Han är vår Hjälpare, och han visar oss alltid på lösningen.

Andevärlden däremot vill inte ge oss Guds lösning på våra problem, utan vill att vi ska leva i ett permanent tillstånd av fördömelse.

”… de frågar mig om sådant jag inte vet.”

Andevärlden vill också få oss att känna oss otillräckliga. Kom då ihåg att Gud älskar dig som du är! Sedan är det också sant att han älskar dig för mycket för att låta dig förbli som du är.

Vi är inte i första hand redovisningsskyldiga för det vi inte vet, utan för vad vi gör med det vi vet. Vi vet inte allt, och Gud kräver det inte heller. Men han har gett oss den helige Ande, och hans uppgift är att leda oss fram till hela sanningen.

Föregående avsnitt     Nästa avsnitt

Andlig krigföring i Psaltaren – del 90

 

Bibelvers:
Ps 35:1
… HERRE, gå till rätta med dem som går till rätta med mig, strid mot dem som strider mot mig.

Kommentar:
Gud strider mot våra fiender, och han strider genom oss.

Vi kan hamna i situationer där människor går till rätta med oss, både för vad vi gjort och för vad vi inte gjort. Då behöver vi veta att Gud är vår domare, och att han dömer rättvist. Många gånger står andevärlden bakom människors dömande.

David ropade till Gud att han skulle gripa in. Han såg sitt totala beroende av Gud, och det behöver vi också göra. Men det framgår också av Davids psalmer att han insåg att Gud ville använda honom i striden. Det ser vi bl.a. i Ps 101:8:

Ps 101:8
Varje morgon skall jag förgöra alla ogudaktiga i landet och utrota alla ogärningsmän ur Herrens stad

David säger: ”skall jag förgöra …” Han säger alltså inte att han förväntar sig att Gud ska göra det åt honom.

Gud strider mot dem som strider mot oss. Vi har samma fiender, nämligen andevärlden och inte kött och blod (Ef 6:12). Men Gud strider inte i stället för oss. Han strider GENOM oss.
När vi ber Gud strida mot våra fiender måste vi samtidigt ställa oss till hans förfogande, för att han ska kunna ge oss bönesvar. När vi gör vår sak, gör han sin. När vi talar, lägger Gud sin makt på våra ord, och den makten kan andevärlden inte stå emot.

Föregående avsnitt     Nästa avsnitt

Snart möte

Nu är det mindre än en halvtimme tills mötet här börjar. Det är alltid spännande att se vad Gud har i beredskap. Han har sådana härliga överraskningar.

Jag ska tala om att den helige Ande ger oss Guds överflödande liv på grund av vad Jesus har gjort för oss.

I slutet av samlingen ska vi sjunga för en medlem som fyller år idag. Vi har en speciell ”födelsedagssång” som lyder: ”Vi älskar dig med kärleken från Gud, ja, vi älskar dig med kärleken från Gud. Vi kan se i dig vår Herres härlighet, ja, vi älskar dig med kärleken från Gud.”

Och så blir det förstås kaffe

Bra sagt

”Det vi ger ut skapar tomrum för Gud att fylla med välsignelser”

Andlig krigföring i Psaltaren – del 89

Bibelvers:
Ps 34:20
Den rättfärdige måste lida mycket, men Herren räddar honom ur allt.

Kommentar:
Lidande ingår i den andliga striden.

Låt oss konstatera tre saker angående lidande:
- Gud sänder aldrig lidande. Gud är god, inte ond. Lidandet kommer från fienden.
- Herren räddar oss ur allt lidande. Hans plan är inte att vi skall förbli i lidandet, utan han har en utväg. En del av den planen är vår auktoritet som vi fått för att använda mot den andevärld som står bakom vårt lidande.
- Vi är lovade lön i himlen när vårt lidande består av förföljelse på grund av vår tro (Matt 5:11-12).

Vi värjer oss för lidande, och vill helst slippa det, och vi kopplar gärna lidande med brist på framgång. Men Jesus sa: ”I världen får ni lida” (Joh 16:33). Han lovade oss alltså inte att vi skulle slippa lidande. Däremot uppmanade han oss att vara vid gott mod!

Paulus skriver i Rom 8:35 om nöd, ångest, förföljelse, hunger, nakenhet, fara och svärd. Sedan säger han i vers 37 att vi vinner en överväldigande seger ”i allt detta”. Han säger alltså inte att segern ligger i att aldrig hamna i lidande, utan han säger att vi verkligen kan hamna i det men att det finns en seger där. Gud har en väg ut ur varje lidande.

Vi kan inte nog ofta påminna oss om att lidande inte är måttet på framgång i den andliga striden. Om vi inte möter motstånd, vad håller vi på med då? Och fiendens motstånd är aldrig snällt, utan syftet är att skada oss.

När vi kan kasta av oss behovet av att ha det bra, och inriktningen för oss i stället blir att utföra Guds vilja, då blir vi oerhört mycket effektivare i vår tjänst för Gud.

Föregående avsnitt     Nästa avsnitt

Hemma igen

Nu är vi lyckligt hemkomna. Det var härligt att träffa våra vänner där uppe i Småland. Vi har inte sett dem på 12 år. Deras gäststuga var väldigt fin, så det kändes lyxigt att få övernatta där.
Besöket på Viebäcks folkhögskola var intressant, och vi får se vad som kommer ut av det.

Smålandsresa

I morgon kommer vi att vara i Småland hela dagen.
Vi ses troligen i morgon kväll här i bloggen, och om inte förr så i alla fall på fredag.

Var välsignade!
Lars Erik

Andlig krigföring i Psaltaren – del 88

 

Bibelvers:
Ps 33:16
… en hjälte räddas inte genom sin stora kraft.

Kommentar:
Kraften är inte din, utan Guds.

Det kan inte nog ofta betonas att det inte är vår egen kraft det handlar om i andlig krigföring. De onda andarna skrattar åt vår kraft, för deras kraft är vida överlägsen. Men Gud har låtit sin kraft, den helige Andes kraft, ta sin boning i oss, och den kraften har redan besegrat de onda andarna.

Vi har att välja mellan att leva utifrån vår egen kraft, och att låta den helige Ande ta över i våra liv. Skillnaden mellan att möta den onda andevärlden utifrån vår egen kraft, och att möta den i den helige Andes kraft, är total.

Den egna kraften kan vara mycket mer än muskler. Den kan vara ett fett bankkonto, inflytelserika vänner, en position i samhället eller ett skarpt intellekt, för att bara nämna några exempel. Inget av detta är tillräckligt i den andliga striden.

Det blir också en total skillnad mellan egen kraft och Guds kraft, när det gäller att förlösa den. När vi möter attacker i vår egen kraft, så försöker vi få till det så gott vi kan. Men när vi möter attacker med den helige Andes kraft, så blir det viktigaste att vi inte hindrar den helige Ande genom att ha ouppgjord synd i våra liv.

Låt oss till sist se på religiös ”kraft”. Man skulle kunna göra en uppdelning mellan ”gammalreligiös kraft” och ”nyreligiös kraft”. Med det förstnämnda uttrycket menar vi ett tänkande typ ”Jag är en fattig syndare, en ringa mask på jorden”, och undermeningen blir att vi inte förmår någonting, utan bara kan vänta på att få det bättre ovan där.
Med ”nyreligiös kraft” menar vi ett tänkande där djävulen och hans armé blir en samling töntiga figurer som bara är att skratta åt, och där vi bara kan hojta lite så sticker fienden. Det kan se väldigt häftigt ut, men är totalt kraftlöst.

Guds kraft, den helige Andes kraft, förlöser vi i respekt för Gud, och genom att lyda honom. Det är Gud som är hjälte, och vi är hans tjänare.

Föregående avsnitt     Nästa avsnitt

Andlig krigföring i Psaltaren – del 87

Bibelvers:
Ps 33:16
En kung segrar inte genom sin stora här…

Kommentar:
Det är aldrig genom att vi är många som vi vinner seger. Det är ALLTID beroende på Jesu seger!

Det andliga klimatet på en ort kan förändras. Gud vill att hans rike ska få genombrott överallt. Detta är också något som många troende längtar efter att få se, men alltför ofta väntar vi på att det ska bli enhet mellan de troende innan vi kan börja ta strid för våra orter. Förändring av det andliga klimatet på en ort börjar sällan med att samtliga troende strider tillsammans.

Vi kan inte sitta och vänta på enhet, om vi vill se verklig förändring. Någon eller några måste ta ett steg och börja konfrontera fienden, och som ett resultat lättar motståndet och fler ansluter sig.

I Domarbokens 6:e kapitel läser vi om hur folket blev bestulet av sina fiender. Ingen vågade göra något. Då kallade Gud Gideon att ta strid mot fienderna. Gideon hade ingen stark självbild precis, men när han vågade gå in i det som Gud sa åt honom att göra så besegrades fienden. Han fick bara ta en liten grupp människor med sig, men när fienden började lida nederlag anslöt sig många fler till Gideon.

Davids kamp mot jätten Goliat är ett annat exempel på att någon får ta ett första steg. Saul och hans armé, de som egentligen skulle ta striden, var lamslagna av fruktan. Men när Goliat var besegrad så anslöt sig Saul och armén till David och drev fiendearmén på flykten.

Om Gud har talat till dig om att gå före i striden för din ort, eller om ni är en liten grupp som kommer tillsammans för att strida, vänta då inte på att alla troende på orten ska ansluta sig utan sätt igång.

Föregående avsnitt    Nästa avsnitt

Begravning

Idag ska vi på begravning.
Vi minns, med tacksamhet till Gud, hur mannen tog emot Jesus efter att vi under många bönesamlingar sträckt våra händer mot hans lägenhetsfönster och befallt hinder för hans frälsning att vika undan. Förvandlingen i hans liv blev enorm.